LUKTER

"Jag vill inte lukta som en placenta" var Rebeccas kommentar i dag strax innan doppet i poolen. Förlossningsavdelningens starka lukt sitter fast i våra näsor och försvinner först efter en dusch med mycket tvål.
En annan lukt är avgaslukt. Bussarna här som alla är av koreansk/japansk modell, spyr ut svart rök efter sig. På vägen till jobbet tvingas vi andas in dessa avgaser och det bränner i hals och lungor.

Idag kom avdelningschefen på att alla ska bära opmössa och munskydd (våra från Sverige som kommer räcka en halv dag...) när vi jobbar. Vi ställde oss frågande till detta då införande av handsprit tordes vara en bättre lösning på att höja aseptiken på avdelningen. Vi sprang iallafall runt med smurfmössor på huvudena halva dagen för att göra dem glada. I morgon har de nog glömt denna nya rutin. Hoppas vi.

Vi har en holländsk barnmorska som volontär på förlossningen. Och i morgon kommer en britt på besök. Snart är det bara mzungos som sprnger runt och fångar barn här på sjukhuset.

Efter en intensiv dag får vi snart somna i nytvättade lakan och dofta tvål i några timmar till...

En sådan festlig dag!

Idag är helgdag i Tanzania eftersom det firas Eid Milad-un-Nabi. Vi ska också fira i kväll, men något helt annat... 

När vi kom till förlossningen vid 06.50 i morse var det helt tomt - även patienterna tycktes ha tagit ledigt. Knappt en timme senare började dock anstormningen av födande kvinnor och avdelningen blev sig lik igen. Förmodligen var det läkarna på antenatalavdelningen som tagit sovmorgon... Den första patienten som kom var en kvinna med ett barn i säte, och den blev min (Majas) tur att förlösa. Det gick hur fint som helst och barnet mådde bra, men sen när moderkakan skulle komma såg jag i stället hur magen blir jättespänd och det som jag trodde var moderkakan som skymtade var i stället ETT HUVUD! Japp, det kom en bebis till! :) Mamman hade inget anat, barnmorskorna hade inget anat, jag hade inget anat. Hur galet som helst. 

Trodde ni nu att den roliga historien var slut!? Nejdå, även Annika fick sig en överraskning på eftermiddagen. Hon förlöste en förstföderska och ut kom en ganska liten bebis. Vår handledare säger då "It's too small, there must be one more". Jajemen, det blev duplex där med! Så nu har vi, som ni förstår, väldigt mycket roligt att fira i kväll.

Amana hospital har en förlossningssal med åtta britsar, där det nästan alltid är minst halvfullt. Varje dag förlöses mellan 40-80 barn. Mödrarna får själva köpa med sig kangas, sterila handskar, bomull, sprutor, oxytocin-ampuller, navelsträngsklamp, rakblad och suturmaterial som barnmorskorna ska använda under förlossningen. När de kommer med värkar tas de först till antenatalavdelningen där läkare undersöker och bedömer hur långt de kommit i förlossningsarbetet. Om modermunnen är öppen 6 cm eller mer får de gå in på förlossningsavdelningen och hoppa upp på en brits. Så fort barnet är förlöst och ev bristning är sydd, ska mammorna upp på benen. De får sätta sig i korridoren och amma medan barnmorskan fyller i lite papper, och sedan eskorteras de iväg till postpartumavdelningen. Tjoff tjoff.

Förlossningssalen

Korridoren mellan förlossningssalen och operationssalen

Britsar och journaler

Förgrund: Överfull låda med kanyler som ställts ut på baksidan
Mitten: Galonunderlägg på tork
Bakgrund: Annika

Den här veckan har vi förlöst ungefär 2 barn var om dagen, och assisterat varandra mycket. Vi har varit med om många snabba, okomplicerade förlossningar men också flera långdragna, riskfyllda och bitvis brutala födslar. Det är både med glädje och sorg som vi nu tar helg.

Zanzibar

Efter 2 veckor på Muhimbili-sjukhuset tog vi en liten paus och åkte till Zanzibar ett par dagar. Bodde på Mustafa's Place på sydöstra kusten där stranden var oändligt lång, sanden vit och vattnet turkost. Vi varvade havsbad med bokläsning, åt god mat, spanade in Kite-surfare och umgicks med backpackers från jordens alla hörn. Tyvärr hann vi inte se något av Stone Town denna gång, med då har vi ju något kvar till nästa...

Tvätt på tork i vardagsrummet

I dalladalla på väg över ön

Mustapha´s place

Frukost tidig morgon

Kor vs kitesurfers

Ebb

Maja tar igen sig

Fiskemarknad i Dar sedd från färjan

Bilder från vår vardag

Vaktens "hus" vid infarten till Baobab Village

Kiosken längst bort i bild, där köper vi mängder av frukt, grönsaker och vatten

En typisk kiosk/bar/matställe som finns överallt, alla med sponsrade skyltar från ett stort läskföretag

Busskillens växelkassa

En buss inifrån utan folk

Helgrapport

Sista dagen före helg i fredags avslutades med en prematur förlossning hos en gravt anemisk kvinna. Maja gjorde ett fantastiskt jobb och hade mig och Rebecca som assistenter. Svettdropparna rann som regndroppar längst en fönsterkant och jag fick badda Majas panna med det som fanns att hitta. Förlossningarna här är med steril rutin istället för ren och det tar lite tid att tänka om. Matta av total förvirring över avdelningens (icke-)organisation begav vi oss hemåt mot vår dagliga simtur.

Så här ser bussarna (dalladalla) ut som vi åker med varje dag

 

I lördags var vi vid stranden två mil norr om stan. Det var skönt att se havet och läsa en hel dag. På vägen hem i bussen delade vi utrymme med fiskekvinnor som fyllde främre delen av bussen med bunkar med färsk fisk. Med tanke på värmen och frånvaron av kylmöjligheter hoppas jag att det inte var alltför lång väg till uppköparna av fisken. Kvinnorna hade pondus, bar de tunga bunkarna på sina huvud med rak rygg och stolthet. Man får ser fantastiskt mycket av det vardagliga livet här från bussarna och jag kan tänka mig att göra om samma tur igen.

 

Söndagskvällen avslutades med besök på vår favoritrestaurang, Ethiopian House. Jag ville fånga maten på bild men vi var så hungriga att det glömdes bort i ivern.

Mätta och mycket nöjda

 

Rebecca snodde med sig en rulle syrat bröd i fickan att ha till frukost i morgon…

I morgon börjar första dagen på sista veckan på Muhimbili National Hospital! 

God natt.

Baobab village

 Huvudbyggnaden och restaurangdelen.

V bor i ett större hus bakom denna länga. Poolen är vårt vattenhål kvällstid. Det är vi och ett gäng piloter som bor här.

Praktiken har startat

Vi är nu placerade på förlossningsavdelningen på Muhimbili University Hospital. Det är en specialistavdelning som tar emot remitterade kvinnor från hela landet. De flesta kvinnor som föder här har haft en komplicerad graviditet eller påbörjat komplicerat förlossningsarbete som behöver mer resurser än vad som kan ges på mindre sjukhus. Under de två dagar vi varit där har vi mött kvinnor med till exempel graviditetsbetingad hypertoni, avlossning av moderkaka, livmoderruptur och grav anemi. Det finns tre förlossningssalar; en liten med fyra bäddar, en stor med åtta, och en lite rymligare för de som betalar för att ha med sig sin egen läkare. 

Efter praktiken tar vi daladala hem och simmar i poolen, äter mat och somnar sedan nöjt under våra myggnät. 

En middag för 43,000 - ett riktigt kap!

Här kommer ett första livstecken från Dar es Salaam!

Vi har det mycket bra. Bor i ett lägenhetshotell i ett välbeställt område, på Msasani Peninsula norr om Dar. Här har alla varsin jättejeep, murar kring husen med vakt och masai vid grinden, trädgårdsskötare och städerska. Det känns lite märkligt, men vi tror nog ändå att det kommer bli skönt efter långa dagar på förlossningen att få komma hit ut till lugnet och samla tankarna. 

Vad har vi gjort hittills? 
Promenerat runt halvön i stark hetta. Promenerat bort oss. Promenerat rätt. Badat i pool, badat i hav. Ätit utsökt mat, mestadels grillad fisk och underbar frukt (solmogna mango, ananas, bananer…) Druckit öl med lektor Sebalda på exklusiv ”members only”- club. Lärt oss att det är vänstertrafik. Överraskats av så kraftigt regn att vi inte såg vart vi skulle gå. Köpt kangas (traditionellt, mönstrat tyg att bära kring höft/huvud/vila på). Fått krulligt hår. Ätit middag för 43,000 tsh. Förlorat solglasögon i hål-i-golvet-toalett. 

Vad händer nu? 
I morgon ska vi visas runt på sjukhuset och fixa med papper. På tisdag startar praktiken!

På Arlanda. Nu drar vi!

Avresa

Vi är färdigpackade och redo. Flyget går ikväll. Vi byter minusgrader mot 34 grader plus.